ออฟไลน์ด้วยแอป Player FM !
Axel Kronholm: Så doftar mitt Myanmar
Manage episode 449060400 series 3229403
Utrikeskrönikan 8 november 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Axel Kronholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok, fredag.
Det finns lukter som har en särskild plats i ens minne. För mig är några av dem starkt förknippade med Sydostasien. Doften av rök från vedspisar som sprider sig över landsbygden om kvällarna, eller aromen av nyångat klibbigt ris. Förra månaden, i samband med att jag tog mig in över gränsen till rebellkontrollerade områden i Myanmar, återförenades jag med en annan sån doft – den från betelnötstuggande.
Det här är en vana som är utbredd i Syd- och Sydostasien. Nötter från betelpalmen krossas och lindas in tillsammans med, vanligtvis, tobak och släckt kalk, i betellöv. Blir ett litet grönt paket som när det tuggas ger en lätt stimulerande effekt och avger en frisk, syrlig doft, som inte går att ta miste på.
Jag känner den redan på väg mot gränsen i natten. Chauffören har en tom plastflaska vid sin sida som han tar upp då och då för att spotta ut den roströda saliven som bildas vid tuggandet. Lukten sprider sig genom den mörka bilen och väcker till liv minnen från alla mina Myanmar-resor genom åren.
Första gången var 2013, när landet precis hade börjat öppna upp, som det hette. Det var en spännande tid, ett land i omgörning. Aung San Suu Kyi hade släppts ur husarrest några år tidigare, medier hade kunnat börja verka mer fritt och civilsamhället organisera sig. Vad var det som höll på att hända, frågade vi oss. Skulle generalerna verkligen komma att släppa greppet om makten? Idag vet vi, att det aldrig var deras avsikt.
Sen militärkuppen för snart fyra år sen har landet återigen hamnat i medieskugga från andra konflikter i världen, men intrycket som stannat med mig från resan är hur djunglerna surrar av aktivitet. Nya unga rekryter från städerna anländer fortfarande för att ansluta sig till det väpnade motståndet. På vägkrogar längs djungelstigarna sitter gäng med 20-åringar från Yangon och slevar i sig sina nudlar, torkar munnen med skjortärmen och slänger gevären över ryggen och kör vidare mot fronten på sina motorcyklar. De har lämnat familj, jobb, vänner för att slåss mot en militär som är ökänd för sin grymhet. Kommer de att lyckas, undrar många. Jag har fortfarande ingen aning.
Det är inget lätt liv de valt i djungeln. Själv kämpar jag mot luftfuktigheten som är så hög att svetten på kroppen inte kan avdunsta och kyla ner mig. När jag sitter och flämtar i hettan skär en välbekant syrlig doft genom den tjocka, tryckande luften – marken är fläckig av roströda stänk av utspottad betelnöt.
Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien
501 ตอน
Manage episode 449060400 series 3229403
Utrikeskrönikan 8 november 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Axel Kronholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok, fredag.
Det finns lukter som har en särskild plats i ens minne. För mig är några av dem starkt förknippade med Sydostasien. Doften av rök från vedspisar som sprider sig över landsbygden om kvällarna, eller aromen av nyångat klibbigt ris. Förra månaden, i samband med att jag tog mig in över gränsen till rebellkontrollerade områden i Myanmar, återförenades jag med en annan sån doft – den från betelnötstuggande.
Det här är en vana som är utbredd i Syd- och Sydostasien. Nötter från betelpalmen krossas och lindas in tillsammans med, vanligtvis, tobak och släckt kalk, i betellöv. Blir ett litet grönt paket som när det tuggas ger en lätt stimulerande effekt och avger en frisk, syrlig doft, som inte går att ta miste på.
Jag känner den redan på väg mot gränsen i natten. Chauffören har en tom plastflaska vid sin sida som han tar upp då och då för att spotta ut den roströda saliven som bildas vid tuggandet. Lukten sprider sig genom den mörka bilen och väcker till liv minnen från alla mina Myanmar-resor genom åren.
Första gången var 2013, när landet precis hade börjat öppna upp, som det hette. Det var en spännande tid, ett land i omgörning. Aung San Suu Kyi hade släppts ur husarrest några år tidigare, medier hade kunnat börja verka mer fritt och civilsamhället organisera sig. Vad var det som höll på att hända, frågade vi oss. Skulle generalerna verkligen komma att släppa greppet om makten? Idag vet vi, att det aldrig var deras avsikt.
Sen militärkuppen för snart fyra år sen har landet återigen hamnat i medieskugga från andra konflikter i världen, men intrycket som stannat med mig från resan är hur djunglerna surrar av aktivitet. Nya unga rekryter från städerna anländer fortfarande för att ansluta sig till det väpnade motståndet. På vägkrogar längs djungelstigarna sitter gäng med 20-åringar från Yangon och slevar i sig sina nudlar, torkar munnen med skjortärmen och slänger gevären över ryggen och kör vidare mot fronten på sina motorcyklar. De har lämnat familj, jobb, vänner för att slåss mot en militär som är ökänd för sin grymhet. Kommer de att lyckas, undrar många. Jag har fortfarande ingen aning.
Det är inget lätt liv de valt i djungeln. Själv kämpar jag mot luftfuktigheten som är så hög att svetten på kroppen inte kan avdunsta och kyla ner mig. När jag sitter och flämtar i hettan skär en välbekant syrlig doft genom den tjocka, tryckande luften – marken är fläckig av roströda stänk av utspottad betelnöt.
Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien
501 ตอน
همه قسمت ها
×ขอต้อนรับสู่ Player FM!
Player FM กำลังหาเว็บ